MSB - barnens skola

Kindergarten

 Albin och Stina har fått sina skolväskor på första skoldagen

Snart är terminen slut (helt otroligt) och barnen har gått sin första termin på MSB, International Montessori School of Beijing. Det var ordenligt pirrigt i början båda för stora och små, men oj så bra det gick för både Albin och Stina att komma in i sin nya skolvärld.

Albin hade ordentligt med tur som fick en svensk kille (Jonathan) i sin klass som kunde hjälpa till att översätta. Dessa båda fann varandra direkt och till råga på allt bor vi grannar med dem och de har samma intressen (t ex lego, pappersflygplan, radiostyrda saker) så de har varit oskiljaktiga sedan terminsstart. Stina hade det lite tuffare när det gällde språket men med fantastiska lärare, med ett barns anpassningsförmåga och med hennes mod så gick det ändå väldigt bra. Till stor hjälp var nog också igenkänningen av allt montessorimaterial som även fanns på förskolan i Sverige.

Albin går i en blandklass med grade 1 och 2. Skoldagen är från 8.30 till 15.45 och då är det verkligen skola hela tiden. De gör arbeten i klassrummet varvat med music, art, science, library och PE (idrott). Lärarna är fantastiska och i Albins blandklass jobbar 3 lärare på ca 20 elever. Huvudläraren är från Kanada och de 2 andra är från Kina. Det finns även en ansvarig lärare varje annat ämne så det finns gott om lärare. Albin har fått gå på extra engelska en timme varje dag hela terminen och det är otroligt hur snabbt det går att snappa upp ett nytt språk. Efter 2 månader förstod både Albin och Stina mycket av vad som sades. Efter 3 månader kan de även uttrycka sig och ofta leker de på engelska här hemma eller låtsas ha glömt svenskan och pratar engelska med oss. För Albin har även läsningen lossnat och han läser nästan lika bra på engelska som på svenska. Även Stina läser lite enkla engelska böcker.

Varje dag har Albin 3 läxor - en kort bok att läsa, en lista med ord som för att öva stavning och en skrivstilsläxa. Det här med skrivstil var jag väldigt skeptisk till i början. Hur ska man få till det när det finns en hel del kvar på att träna de vanliga sättet. Men det har jag fått äta upp. Nu skriver Albin snyggare än jag och med en mer gammaldagsstil än vad jag fick lära mig i skolan. 

Stina går i en kindergarten-grupp med blandade åldrar. Hon har också ungefär 20 st elever i sin klass med 4 lärare. Huvudläraren är från England och de tre andra är från Kina. Stina går också i extra engelska och har art, library och PE utanför klassrummet.

Efter skoltid har det anordnats efter-skolan-aktiviteter som man kan delta i. Albin har testat Tae Kwon Do och Stina har testat Wushu (Kung Fu) och Kindergarten chefs. Väldigt smidigt att ha aktiviteterna på skolan. Det är t o m så att lärarna tar barnen till aktiviteten och så hämtar man när aktiviteten är slut. Det är bra för de flesta mammor är ju väldigt upptagna här :-).
Nästa termin ska Albin fortsätta med Tae Kwon Do och även göra Science Experiments. Stina tyckte wushu var jätteroligt men ville testa fotboll istället och något som heter Do it yourself där man pysslar med olika saker.

Albin blir vig? på Tae Kwon Do

Nu när engelskan har börjat sätta sig så kommer både Albin och Stina att börja lära sig kinesiska. Så nu får jag ligga i så att jag inte blir omsprungen.

MSB är en internationell skola. Det är en montessoriskola men följer ingen speciell läroplan som t e x den amerikanska eller den brittiska. Lärarna kommer från alla håll och kanter, t ex England, Irland, USA, Kanada, Spanien, Frankrike och så klart från Kina. Även barnen kommer från olika länder. Det finns några svenskar till och det finns även norska och finska barn. Det som förvänade oss lite grann är att det finns väldigt många kinesiska barn. Normalt sett är inte kineser tillåtna att gå i en internationell skola men många kineser ser till att föda sina barn utomlands så att de får ett utländskt pass och då går det bra att ansöka till en internationell skola.

Här bor vi

Vårt hus i vinterskrud

 I början på september flyttade vi in i ett hus i ett bostadsområde som heter Beijing Riviera. Det är ett av de äldre, eller jag kanske ska säga ett av de mer etablerade, bostadsområdena för utlänningar/expats här i Peking. Det är ett ganska stort område med jag vet inte hur många hus och alla hus ser ungefär likadana ut. Det är en rätt så amerikansk stil över området, vilket visar sig bl a i ljusarrangemang och dekorationer. Det är inte så mycket Kina över området men går man bara utanför området så är man i Kina igen :-)

 Albin och Stina vid en av alla fontäner i området. I bakgrunden ser man klubbhuset.

 
Vi ville bo här eftersom det är ett lugnt område med lite biltrafik så att barnen kan röra sig fritt men framförallt för att det ligger granne med skolan. Området ligger en dryg mil utanför centrum så för Niclas som jobbar inne i stan blir det lite pendling men barnen kan cykla till skolan istället för att åka skolbuss. Det är som sagt väldigt lugnt och inte så mycket biltrafik så det går bra att låta barnen leka på gatan och inga problem att cykla till skolan. Snart kanske t o m Albin kan cykla själv till skolan...

I området bor det en salig blandning av nationaliteter - tyskar, amerikaner, finnar, norrmän, britter och så några stycken till svenska familjer. Många andra svenskar bor annars ytterligare lite längre ut i ett område som ligger granne med svenska skolan.

Det finns ett klubbhus med pool (inomhus och utomhus), gym, spa, frisör, minilivs etc. Det finns t o m en språkskola på området och det är där jag går och pluggar kinesiska. Nu låter det kanske som om det är ett helt inhängnat område som vi aldrig lämnar. Så är det inte, men det är skönt att mycket finns här om man behöver.

Albin vid utomhuspoolen i klubbhuset

Alla hus ser i stort sett likadana ut och vi bor i ett av de mindre husen. Det är ett hus med 2 våningar och en liten trädgård. På bottenvåningen finns kök, matsal, vardagsrum och gästrum och på andra våningen finns det 3 sovrum och ett litet allrum som funkar som kontor.

Stina framför vårt hus

Stina och Albin har fått varsitt rum och så småningom får Stina och bebisen dela rum. Huset är möblerat men vi har ändå tagit några turer till IKEA för att fylla på och byta ut några saker. Skönt att IKEA finns! Det dröjde 1 1/2 månad innan våra saker från Sverige och även om vi inte har tagit med så mycket möbler från Sverige så var det skönt att få allt på plats. Albin och Stinas sängar t ex är med så nu har vi ersatt de som ingick i huset med dem. Det som var mest efterlängtat i flyttlasset var så klart alla leksaker för barnen. Jag såg mest fram emot att få hit cyklarna så att vi kunde cykla till skolan och ta oss runt lite lättare. Lite varmare kläder var också skönt att få hit eftersom det började blir kallare i mitten på november. Vi hade också tagit med en stor studsmatta och den såg barnen fram emot att få upp i trädgården.

Albin vid sitt skrivbord

Mer bilder kommer....

Premiär

Idag är det bloggpremiär. Nu har vi bott i Peking i drygt 3 månader så nu börjar det bli dags tycker jag. En del har kunnat följa oss på Facebook där jag då och då har lyckats publicera några bilder via Instagram och sedan jag skaffade VPN har det även gått att skriva lite grann. Men nu kan även ni som inte använder Facebook få veta lite vad som händer här hos oss.

Som ni förstår så har det hänt massor under vår första tid här. Barnen har börjat sin nya skola, vi har letat hus och hittade ett som vi snabbt kunde flytta in i, vi har hunnit med lite sightseeing och en resa till Tokyo, jag har börjat läsa kinesiska och alldeles snart kommer det ytterligare en familjemedlem.

Jag får skriva om en sak i taget men om jag ska sammanfatta de här första tiden så har det mesta varit riktigt bra och bit efter bit av allt som skulle fixas föll på plats ganska snabbt.

Det första som hände när vi kom hit var att barnen började skolan. Det var förstås väldigt pirrigt att börja på en skola där alla bara pratar engelska, men det gick otroligt bra att komma in för båda och barnen stormtrivs.

Vi bodde i lånad lägenhet första 2 veckorna men vi hittade ett hus i det område där vi ville bo och kunde flytta in snabbt. Det blev några vändor till IKEA, men i början av november kom äntligen alla våra saker och det började kännas mer som hemma.

Kinesiskan som till en början kändes nästintill omöjlig att lära sig har avdramatiserats och nu går det faktiskt att kommunicera lite enkelt. Nivån på engelskan är väldigt låg för den genomsnittlige pekingbon så det finns många tillfällen till övning.

Vi har en ayi (kinesisk hemhjälp) som jobbar hos oss och hjälper till med städning, tvättning, matlagning, handling m.m. Till en början kändes det jättekonstigt men oj vad snabbt jag vande mig.

För ett tag sedan bestämde vi oss också för att hyra bil med chaufför tillsammans med en annan familj så nu kan vi transportera oss lite lättare och barnen kan använda bilstol i bilen, vilket känns skönt.

Det som kan vara jobbigt ibland är luftkvaliteten. För mesta är det helt ok, men när det blir dålig luft så kan det kännas riktigt obehagligt. Då får man stanna inne och klappa om de dyra luftrenarna som vi har investerat i. Vädret är jättehärligt så om man fick ordning på luften så skulle det vara riktigt skönt klimat här.

Mer om allt det här i egna inlägg...